Social ekonomi: begreppet förklarat
Vi börjar med att slå fast en sak: begreppet social ekonomi missförstås nästan lika ofta som det används. En del tror att det handlar om välgörenhet, andra att det är en politisk etikett. I själva verket beskriver social ekonomi en av Sveriges äldsta och mest stabila samhällssektorer – den där kooperativ, ekonomiska föreningar och arbetsintegrerande sociala företag verkar. För svensk kooperativ utveckling spelar förståelsen för begreppet roll, eftersom den avgör vilket stöd, vilken finansiering och vilken lagstiftning som faktiskt når fram till verksamheterna. Här reder vi ut vad social ekonomi är, hur den skiljer sig från närliggande begrepp och varför den förtjänar mer uppmärksamhet än den får idag.
Vad är social ekonomi? En definition vi kan stå för
Social ekonomi är ett samlingsbegrepp för verksamheter som bedrivs med demokratisk styrning, begränsad vinstutdelning och ett uttalat samhällsnyttigt syfte. Det är alltså inte en juridisk form i sig, utan en sektor som rymmer flera olika organisationsformer: kooperativ, ekonomiska föreningar, ideella föreningar och stiftelser med ekonomisk verksamhet.
Den definition som vi och de flesta svenska aktörer lutar oss mot kommer från CIRIEC (Centre International de Recherches et d’Information sur l’Économie Publique, Sociale et Coopérative), som på uppdrag av EU-kommissionen kartlade sektorn. Där lyfts tre kriterier fram: företaget ska ha ett primärt syfte att tjäna medlemmarna eller samhället snarare än att maximera vinst, det ska ha demokratisk styrning, och vinstutdelningen ska vara begränsad eller obefintlig. EU:s sociala ekonomi-strategi bygger på samma grund.
Skillnaden mellan social ekonomi och socialt företagande
Social ekonomi är paraplyet. Socialt företagande är en delmängd – företag som har ett socialt syfte som sin kärnverksamhet, ofta med produkter eller tjänster som löser ett samhällsproblem. Ett kooperativ kan vara en del av social ekonomi utan att vara ett socialt företag, medan ett arbetsintegrerande socialt företag är både och. Vi brukar säga att social ekonomi beskriver hur verksamheten styrs, medan socialt företagande beskriver varför den finns.
Varför begreppet är politiskt laddat i Sverige
I Sverige har social ekonomi länge behandlats som en politisk fråga snarare än en samhällssektor. Begreppet har kopplats till vänsterpolitik, samtidigt som högerpolitiken ofta föredragit termer som civilsamhälle eller socialt entreprenörskap. Det har gjort att sektorn hamnat i skymundan i statliga utredningar, trots att den står för betydande delar av svensk välfärd och sysselsättning. Vi ser det som en onödig polarisering – kooperativ är per definition varken vänster eller höger, de är medlemsägda.
Kooperativ och ekonomisk förening – kärnan i svensk social ekonomi
Den juridiska grunden för svenska kooperativ är lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Den reglerar bland annat medlemskap, styrning, revision och hur vinst får hanteras. En ekonomisk förening ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att de deltar i verksamheten som konsumenter, leverantörer, arbetstagare eller på annat sätt.
Exemplen är många och stora. Coop är ett av Sveriges mest kända konsumentkooperativ, HSB är ett bostadskooperativ med hundratusentals medlemmar, och Lantmännen är ett av Nordens största jordbrukskooperativ. Gemensamt för dem är att de ägs av sina medlemmar och styrs demokratiskt – en medlem, en röst.
Så skiljer sig kooperativ från aktiebolag
I ett aktiebolag bestäms inflytandet av hur många aktier du äger. I ett kooperativ bestäms inflytandet av att du är medlem. Det innebär att en liten medlem har samma röst som en stor. Vinsten i ett aktiebolag fördelas till aktieägarna, medan överskottet i ett kooperativ antingen återinvesteras eller fördelas till medlemmarna i proportion till deras engagemang.
Medlemsnytta istället för aktieägarvärde
Vi brukar lyfta fram att kooperativets mål är medlemsnytta. Det betyder att verksamheten ska ge medlemmarna något konkret: billigare varor, bättre boende, tryggare arbetsvillkor eller tillgång till tjänster som marknaden annars inte erbjuder. Det är den logiken som gör att kooperativ klarar sig i glesbygd där aktiebolag inte ser tillräcklig avkastning.
Arbetsintegrerande sociala företag – när social ekonomi skapar jobb
Arbetsintegrerande sociala företag (ASF) är en av de snabbast växande delarna av svensk social ekonomi. Dessa företag har som huvudsyfte att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden – personer med funktionsnedsättning, långtidsarbetslösa eller personer med psykisk ohälsa – genom arbete och delaktighet.
Coompanion är en nyckelaktör här och fungerar som rådgivare och stödorganisation för den som vill starta eller utveckla ASF. Två välkända exempel är Vägen ut! i Göteborg, som bland annat driver återvinning och caféverksamhet, och Basta i Vårgårda, som sedan 1990-talet byggt upp arbetsträning och utbildning kring bygg och fastighetsservice.
Vad kännetecknar ett arbetsintegrerande socialt företag?
Vi ser oftast följande kännetecken:
- Verksamheten har som uttalat mål att skapa arbete och delaktighet för människor som står utanför arbetsmarknaden.
- Företaget bedriver affärsverksamhet och säljer varor eller tjänster på en marknad.
- Överskottet återinvesteras i verksamheten och i deltagarnas utveckling.
- Styrningen sker demokratiskt, ofta med deltagarna representerade i styrelsen.
- Företaget samverkar med Arbetsförmedlingen, kommunen eller Försäkringskassan.
Offentlig upphandling och ASF i svenska kommuner
En avgörande fråga för många ASF är tillgången till offentliga uppdrag. Kommuner kan ställa sociala hänsyn i upphandlingar eller använda reserverade kontrakt, vilket gör det möjligt för ASF att vinna uppdrag som annars gått till större aktörer. Vi ser exempel i kommuner som Göteborg, Borås och Malmö, där ASF fått uppdrag inom lokalvård, trädgård och återvinning. Det är ingen slump att dessa kommuner samtidigt har ett aktivt näringslivskontor som känner till sektorn.
Coompanion och stödsystemet runt social ekonomi i Sverige
Coompanion är den mest kända stödaktören för kooperativ och social ekonomi i Sverige. Organisationen finns i hela landet och erbjuder kostnadsfri rådgivning, utbildning och lokal utveckling till den som vill starta eller utveckla ett kooperativ eller ett socialt företag. Coompanion finansieras delvis av Tillväxtverket, som också har i uppdrag att främja hållbar tillväxt och företagande i hela landet.
Utöver Coompanion och Tillväxtverket finns Socialstyrelsen, som bland annat arbetar med stöd till sociala företag inom vård och omsorg. På regional nivå finns även regioner och kommuner som driver egna program för social ekonomi.
Så får du stöd att starta kooperativ
Vår rekommendation är att börja hos Coompanion. De hjälper till med affärsplan, juridisk form, medlemsmodell och finansiering. Därefter kan du vända dig till:
- Nyföretagarvägledning hos ALMI, som erbjuder rådgivning och lån till nya företag.
- Tillväxtverket, för program och stöd kopplade till regional tillväxt och social ekonomi.
- Din kommuns näringslivskontor, som ofta har lokala stödstrukturer.
- Europeiska socialfonden (ESF), som finansierar projekt för sysselsättning och kompetensutveckling.
Finansiering: från ALMI till EU:s sociala fond
Finansieringen är ofta den svåraste biten. Kooperativ har svårare att ta in riskkapital eftersom vinstutdelningen är begränsad. Därför är det vanligt att man kombinerar medlemsinsatser, banklån via ALMI, stöd från Tillväxtverket och EU-medel. Europeiska socialfonden har under flera programperioder finansierat projekt som syftar till att skapa arbetstillfällen inom social ekonomi.
Därför spelar social ekonomi roll för Sverige
Vi menar att social ekonomi är en av de mest underskattade delarna av svensk samhällsekonomi. Den bidrar till lokal resiliens – när en butik på landsbygden läggs ner kan ett kooperativ ta över och hålla servicen vid liv. Den bidrar till demokrati genom att ge människor inflytande över sin egen vardag. Och den bidrar till hållbarhet genom att verksamheter drivs med långsiktiga mål snarare än kvartalsvinster.
Social ekonomi och Agenda 2030
Flera av FN:s globala mål är direkt kopplade till social ekonomi. Mål 8 om anständiga arbetsvillkor, mål 10 om minskad ojämlikhet och mål 12 om hållbar konsumtion och produktion är alla områden där kooperativ och ASF gör konkret skillnad. Det är ingen tillfällighet att svenska myndigheter ofta lyfter fram kooperativ i sina rapporter om Agenda 2030.
Utmaningar: kapital, kunskap och synlighet
Trots styrkan finns hinder. Kapitalförsörjningen är svag eftersom kooperativ inte kan erbjuda samma avkastning som aktiebolag. Kunskapen om sektorn är låg hos både politiker och myndigheter. Och synligheten är begränsad – många svenskar vet inte att de redan är medlemmar i ett kooperativ. Det är problem vi behöver adressera tillsammans.
FAQ – vanliga frågor om social ekonomi
Vad är skillnaden mellan social ekonomi och ideell sektor?
Ideell sektor består av föreningar och stiftelser som inte bedriver ekonomisk verksamhet i någon större utsträckning. Social ekonomi omfattar även kooperativ och ekonomiska föreningar som bedriver affärsverksamhet, men med demokratisk styrning och begränsad vinstutdelning.
Måste ett kooperativ vara registrerat hos Bolagsverket?
Ja, en ekonomisk förening ska registreras hos Bolagsverket enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Registreringen ger föreningen rättskapacitet och gör den till en juridisk person.
Kan ett arbetsintegrerande socialt företag gå med vinst?
Ja, ett ASF får gå med vinst. Det som skiljer det från ett vanligt företag är att överskottet ska återinvesteras i verksamheten eller användas för att främja det sociala syftet, inte delas ut till ägarna.
Var vänder jag mig om jag vill starta ett kooperativ i Sverige?
Vi rekommenderar att börja hos Coompanion, som erbjuder kostnadsfri rådgivning i hela landet. Där kan du också få hjälp att hitta finansiering via ALMI, Tillväxtverket eller Europeiska socialfonden.
Varför är social ekonomi politiskt laddat i Sverige?
Begreppet har historiskt förknippats med vänsterpolitik och fackföreningsrörelsen, medan borgerliga partier hellre talat om civilsamhälle och socialt entreprenörskap. Det har gjort att sektorn behandlats olika beroende på regering, vilket försvårat långsiktiga satsningar.
Sammanfattningsvis är social ekonomi inte en nisch vid sidan av svensk samhällsekonomi – den är en central del av den. Kooperativ, ekonomiska föreningar och arbetsintegrerande sociala företag bidrar med jobb, demokrati och lokal resiliens i hela landet. Med stöd från aktörer som Coompanion, Tillväxtverket och ALMI finns verktygen på plats. Det som saknas är kunskap och synlighet. Vi hoppas att den här genomgången har bidragit till båda.
Publicera kommentar